Ärligt talat..?

På riktigt, jag har alltid gillat dig. Älskat dig som en bästa vän och stått upp för dig om någon annan pratat dåligt om dig. Jag har alltid vart där för dig om du vart ledsen och jag har kunnat luta mig på dig om det någon gång behövts. Jag har öppnat mig för dig och du har gjort detsamma för mig. Ärligt talat så frågar jag mig själv nu; Varför?

Du och ditt beteende har gått för långt, är kraftigt trött på att du hör av dig när det duger för dig, tar folk för givet och hur du helt enkelt tar för givet att alla runt omkring dig kommer komma och slicka dig i röven. Glöm det. Är så fruktansvärt trött på det! Har verkligen försökt att tänka om, och säga till mig själv att jag ger henne en chans. Men det går inte. Det gör verkligen inte det. Och sluta med dina "jag-saknar-dig-sms". Det är bara bullshit, och det vill jag inte höra.



Håll inte på och bete dig. Bli som du var och landa på jorden igen. Jag saknar den jag trodde att du var. Inte den du har fått för dig att du är nu.

Kommentarer
Postat av: Anonym

jävligt rätt talat.snyggt gjort !

2010-10-02 @ 18:42:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0