till dig mamma;

jag somnade på lektionen idag, förlåt mig. jag ville att du skulle vara där så jag kunde försöka hålla hela dagen i skolan, jag var så nära på att skippa lektionen efter och bara åka någonstans. visste inte ens vart, kanske till strängnäs.
jag ville att du skulle vara där och se mig, se hur duktig jag var & jag ville bara att du skulle se mig och vara stolt. jag till och med om att få ringa dig och be dig komma till skolan. jag kanske har insett att det är du som håller mig uppe, att jag inte faller & aldrig mer orka resa mig. du är min livskraft, och det är inte skitsnack. men jag kan nästan sitta och gråta på lektionerna när jag tänker på hur jävlig jag har vart mot dig innan.. drickandet, rökandet. allt, jag fattar inte att du inte har skickat mig till pappa än. men ingen än jag är lyckligare att du är min.
jag faktiskt önskar att du är med mig i skolan & att du ska vara stolt över mig när du ser mig gå in på lektionerna och vara där utan problem. jag vill bara göra dig stolt mamma!
& jag hatar att du ser mig som en helt vanlig dotter, jag vill inte vara en "amanda" eller en vanlig dotter, jag vill vara "emelie" som fixar allt, med lite, lite vilja och intresse.