Jag hatar att bli påmind om det här dumma känslan. Rädd, rädd och rädd igen. FAAAAAAAAAAN. Så jävla typiskt, känslan sviker mig. Mitt eget sinne sviker mig gång på gång. Hate it.. Jag vill aldrig mer bli indragen i det som jag en gång tog mig ur. Men jag kan inte vara rädd och osäker i resten av mitt liv, ellerhur? Om du bara inte hade kommit in i mitt liv så hade det inte vart så här. Men jag är tacksam att du gjorde det..

I'm gonna miss you..